PROGRAMOMRÅDEN

PROGRAMOMRÅDEN​

Rapport om hållbar utveckling efterlyser ett FN-parlament

Goma, Democratic Republic of Congo - June 29, 2023: These poignant editorial photos capture the harsh reality and suffering of displaced children in a camp located in the city of Goma.

Den 17 juni, publicerade FN:s Sustainable Development Solutions Network (SDSN) sin årliga rapport om hållbar utveckling, som sedan 2015 utvärderar och betygsätter FN:s medlemsstaters arbete med de globala målen för hållbar utveckling (SDG:er).

Omvandling av den globala styrningen

2024 års rapport fokuserar på FN:s framtidstoppmöte den 22-23 september och innehåller ett inledande kapitel med ett stort antal rekommendationer som författats och förordats av över 100 forskare och experter. Bland de föreslagna reformerna finns inrättandet av “nya FN-organ, såsom ett FN-parlament, nya former av global finansiering och nya strategier för att säkerställa efterlevnad av internationell rätt och fred bland stormakterna”.

Rapporten konstaterar att “FN behöver en betydande uppgradering” och uppmanar till inrättandet av en parlamentarisk församling inom FN (UNPA) som ska bestå av “representativa ledamöter från de nationella parlamenten”. I ett “första steg”, påpekas det i rapporten, skulle det nya organet kunna inrättas av FN:s generalförsamling som ett underorgan. Men i det långa loppet kommer “FN-stadgan att behöva revideras och uppdateras för att återspegla 2000-talets behov och realiteter”, står det i dokumentet.

Vid FN:s konferens för civilsamhället 2024 i Nairobi nyligen var inrättandet av en parlamentarisk församling inom FN ett av fyra framträdande förslag som lades fram för att förändra den globala styrningen med sikte på FN:s framtidstoppmöte. Bilden visar det avslutande plenarsammanträdet. Foto: DWB

Syftet med en UNPA skulle vara att stärka representationen av “vi, folken” i FN. I rapporten föreslås att en UNPA “bör ha tillsyn över FN:s budget och tilldelas särskilda befogenheter när det gäller att samla in och disponera internationell skatt”.

Eftersom finansieringen av hållbar utveckling fortfarande är en kritisk utmaning innehåller rapporten ett brådskande upprop för att reformera den globala finansiella arkitekturen. Det konstateras att låg- och medelinkomstländer behöver tillgång till överkomligt långsiktigt kapital för att kunna investera i hållbar utveckling. Ett av förslagen är att “införa global beskattning, t.ex. på koldioxidutsläpp, flyg- och båtresor, finansiella transaktioner och andra internationella varor och ”onyttigheter”, i syfte att mobilisera tillräckliga globala resurser för att tillhandahålla de nödvändiga globala kollektiva nyttigheterna”.

Utvecklingen av SDG:erna har avstannat

Enligt rapporten är endast 16% av SDG-målen på väg att uppnås till 2030. Framstegen har stagnerat betydligt sedan 2020. Det är framför allt målen om “Ingen hunger”, “Hållbara städer”, “Hav och marina resurser”, “Ekosystem och biologisk mångfald” och “Fredliga och inkluderande samhällen” som inte går i rätt riktning. Betydande bakslag har observerats när det gäller fetma, pressfrihet, hållbar kvävehantering och förväntad livslängd vid födseln, vilket till stor del beror på covid-19-pandemin men också på andra faktorer. Globalt sett kommer 600 miljoner människor fortfarande att lida av hunger 2030, enligt studiens uppskattningar.

Endast cirka 16% av SDG-målen är på rätt spår De återstående 84% visar antingen begränsade framsteg (otillräckliga för att uppnå målen till 2030) eller till och med en tillbakagång av utvecklingen. Källa: 2024 års SDR-rapport / SDSN, s. 17.

Framstegen i olika regioner och länder är varierande, med de nordiska länderna i topp när det gäller att uppnå hållbarhetsmålen. Finland, Sverige, Danmark, Tyskland och Frankrike toppar 2024 års SDG-index. BRICS-länderna Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika samt de länder som räknas som “BRICS+” – Egypten, Etiopien, Iran, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten – har enligt rapporten gjort betydande framsteg, medan fattiga och sårbara länder, i synnerhet små östater som befinner sig i en utvecklingsfas (Small Island Developing States), släpar efter och gapet har ökat sedan 2015.

Rapporten lägger en särskild tonvikt på de mål och delmål som ligger sämst till. SDG-mål som rör livsmedels- och marksystem är särskilt eftersatta. Rapporten beskriver vägar för hållbara livsmedels- och marksystem och betonar nödvändigheten av kostförändringar, investeringar i produktivitet och robusta övervakningssystem för att förhindra avskogning och minska utsläppen av växthusgaser.

Vikten av globalt samarbete understryks i dokumentet och ett “Index of support to UN-based multilateralism” (UN-Mi) införs som rankar länder utifrån deras engagemang i FN-systemet. Barbados rankas högst när det gäller engagemang för multilateralism, medan USA i denna bedömning rankas lägst.

Utvidgning och uppdatering av SDG-agendan

Rapporten uppmanar FN:s framtidstoppmöte att “inrätta mellanstatliga uppföljningsmekanismer för att förlänga agendan för de globala målen för hållbar utveckling till mitten av århundradet med mycket ambitiösa tidslinjer, uppdaterade mål” och “förbättrade medel för genomförande”.

Enligt deras hemsida arbetar SDSN under ledning av FN:s generalsekreterare för att främja “integrerade metoder för att genomföra de globala målen för hållbar utveckling och Parisavtalet genom utbildning, forskning, policyanalys och globalt samarbete”. Gruppen leds av Jeffrey Sachs, professor vid Columbia University.

Det internationella civilsamhällets påverkansarbete för en UNPA samordnas av Democracy Without Borders i samarbete med ett stort antal organisationer, däribland CIVICUS, Democracy International och Iswe Foundation.