Enligt 2024 års upplaga av Democracy Perception Index har stödet för demokrati varit fortsatt högt i hela världen under de senaste sex åren. I genomsnitt 85% av de tillfrågade i 53 länder uppgav att det är viktigt att ha demokrati. Detta är en ökning med en procent jämfört med 2023 och 2022 och fem procent sedan 2021. Den första upplagan av den internationella undersökningen, som genomfördes 2019, visade på ett stöd på 79%.
Samtidigt är många av de tillfrågade inte nöjda med den demokratiska situationen i sina respektive hemländer. I årets rapport, som täcker 75% av världens befolkning, uppgav i genomsnitt endast 58% att de är nöjda. Dessutom svarade i genomsnitt 40% att det inte finns tillräckligt med demokrati i deras land, medan 46 % ansåg att det finns “lagom mycket”. Endast 13% uppgav att det var “för mycket” demokrati.
För att mäta missnöjet lyfter rapporten fram skillnaden “mellan hur viktigt människor anser att demokrati är och hur demokratiskt de anser att deras hemland är”. Det “upplevda demokratiunderskottet” år 2024 globalt skulle då ligga på en nivå av 27.
Det är slående att en exceptionellt hög andel av de svarande från Kina återigen uppgav sig vara nöjda med demokratin i sitt land. Enligt gängse bedömningar rankas Kina dock bland de mest autokratiska och ofria länderna i världen med ett ökande förtryck. I en varningstext i publikationen noteras att i “vissa länder i undersökningen spelar regeringen en aktiv roll i att forma den allmänna opinionen och/eller har infört policyer som begränsar yttrandefriheten kring vissa ämnen”. Man fortsätter med att konstatera att detta “kan ha ett starkt inflytande på resultaten från undersökningen”, men går inte närmare in på exakt hur siffrorna kan vara missvisande.
I rapporten presenteras resultaten från 32 frågor om “demokratins tillstånd”, “hot mot demokratin” och “global politik”. Liksom tidigare år genomfördes undersökningen av Latana på uppdrag av Alliance of Democracies Foundation och presenterades vid de sistnämndas arrangemang Copenhagen Democracy Summit.
Copenhagen Democracy Summit
Köpenhamnskonferensen hölls den 14-15 maj 2024 under värdskap av alliansens ordförande och NATO:s tidigare generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen. Evenemanget innehöll bland annat tal och diskussioner om ämnen som försvaret av Ukraina, hur man kan avskräcka Kina från att utöva påtryckningar på Taiwan, dissidenters arbete världen över för att motstå auktoritära regimer i sina länder samt sambandet mellan teknik och demokrati. Det går att se en stor del av inslagen på YouTube. Ordföranden för World Liberty Congress, den iranska dissidenten Masih Alinejad, summerade att det inte finns någon annan lösning än revolution (“no solution except revolution”). När det gäller samarbetet mellan auktoritära stater och deras upplevda styrkeposition i internationella organisationer kallade hon FN för “United Dictators”.
Vid ett sidoevenemang under konferensen träffades företrädare för demokratifrämjande institutioner, tankesmedjor och grupper i det civila samhället från främst Europa och USA för att lansera ett nytt samarbetsnätverk, Transatlantic Democracy Support Dialogue. En av de fem målsättningar som dialogen nu avser att främja är utnämningen av en särskild FN-rapportör för demokrati. Förslaget presenterades av Andreas Bummel, direktor för Democracy Without Borders.
Demokratitoppmötet i Köpenhamn användes också som tillfälle att lansera en ny kampanj “för att motverka de myter och negativa uppfattningar som nyligen har omgärdat demokratin”, som Club de Madrid skriver på sin webbplats. Organisationen som samlar före detta presidenter och premiärministrar från demokratiska länder står i spetsen för den nya kampanjen som initierades av Global Democracy Coalition. Den syftar till att “visa på de positiva effekterna av demokratiska metoder, inte bara när det gäller styrning utan i livets alla områden”. Kampanjens motto är “Thank you, democracy”.
Regler och villkor för att använda innehåll från denna hemsida.