Förslag för en inkluderande global styrning diskuterades i två sessioner vid FN:s konferens för det civila samhället i Nairobi och presenterades sedan i konferensens plenarsammanträde.
Evenemanget, som hölls i FN:s högkvarter i Nairobi den 9-10 maj, samlade mer än 2000 representanter från över 1500 grupper för att diskutera och bidra med civilsamhällets perspektiv inför FN:s framtidstoppmöte i september. Vid konferensen deltog även företrädare för de av FN:s medlemsstater som ansvarar för att förhandla fram relevanta dokument som förväntas antas vid toppmötet, i synnerhet Tyskland och Namibia, som är medfacilitatorer för den så kallade framtidspakten (Pact for the Future).
Programmet omfattade nästan fyrtio workshops som anordnades av det civila samhället samt tjugo sessioner som ägnades åt bildandet av så kallade “ImPACT Coalitions”. På konferensens webbplats beskrivs de senare som “koalitioner som skapats av civilsamhället och som består av olika intressenter som är överens om att arbeta för att främja vissa viktiga reforminitiativ inför och efter framtidstoppmötet”. Ämnena för dessa potentiella koalitioner är många och sträcker sig från artificiell intelligens, styrning av jorden, jämställdhet och reform av FN-stadgan till narkotikapolitik, fredsbyggande och underrepresenterade grupper.
Fyra specifika förslag
På området inkluderande global styrning hölls en workshop och en koalitionssession om inrättandet av en permanent global medborgarförsamling (GCA), en parlamentarisk församling inom FN, ett instrument för världsmedborgarinitiativ inom FN samt ett FN-sändebud för civilsamhället. Överväganden gjordes om att bilda en ImPACT-koalition som främjar dessa fyra förslag i samband med framtidstoppmötet. I inledningsanförandena föreslogs att det borde ligga i FN:s och dess medlemsländers intresse att implementera dessa nya organ och mekanismer, eftersom en starkare koppling till medborgare, civilsamhälle och folkvalda representanter skulle bidra till att stärka multilateralismen och världsorganisationen. “Dessa reformer kommer att öka FN:s legitimitet och stöd och underlätta en fortsatt omvandling av styrningen”, hävdades det.
Projektet för att inrätta en permanent GCA presenterades av Aishwarya Machani och David Levai, som tillsammans leder Iswe Foundations påverkansarbete i FN. De meddelade att deras team har för avsikt att lansera en världsomspännande koalition av organisationer i samband med framtidstoppmötet. Koalitionen tänker arbeta för att sammankalla en självorganiserad GCA bestående av en “kärnförsamling” med 300-1000 personer som väljs ut genom ett globalt lotteri och som är demografiskt representativa för världsbefolkningen samt tusentals lokala “samhällsförsamlingar” (“community assemblies”) där vem som helst kan delta. För två månader sedan publicerade Iswe Foundation i samarbete med Plataforma CIPÓ och andra grupper ett dokument som argumenterar för en GCA. En GCA som sammankallades av ett konsortium av organisationer i samband med FN:s klimatkonferens i Glasgow 2021 välkomnades vid den tidpunkten av FN:s generalsekreterare som ett “praktiskt sätt att visa hur vi kan påskynda åtgärder genom solidaritet och folkmakt”.
Inrättandet av en parlamentarisk församling inom FN, ett världsmedborgarinitiativ inom FN och ett FN-sändebud för civilsamhället ingår i kampanjen “We the Peoples” för en inkluderande global styrning, ett pågående samarbete som leds av CIVICUS, Democracy International och Democracy Without Borders och som stöds av över 200 allianser, nätverk och grupper inom civilsamhället över hela världen. Genom att tillhandahålla en gemensam plattform syftar kampanjen till att öka stödet för vart och ett av de olika förslagen.
Förslagen om en parlamentarisk församling inom FN (UNPA) och ett världsmedborgarinitiativ inom FN (UNWCI) presenterades av Andreas Bummel, direktor för Democracy Without Borders, och Jo Leinen, tidigare ledamot av Europaparlamentet. En UNPA skulle inkludera medborgarvalda representanter i FN:s arbete. En UNWCI skulle i sin tur göra det möjligt för människor att föra upp förslag på FN:s dagordning om de får ett visst antal underskrifter globalt. Jo Leinen konstaterade att Europaparlamentet och det europeiska medborgarinitiativet är exempel som man borde dra lärdom av.
Jesselina Rana, FN-rådgivare på CIVICUS i New York, redogjorde för arbetet för ett FN-sändebud för civilsamhället, särskilt genom initiativet UNMute, som stöds av ett antal FN-medlemsstater. Hon noterade Costa Ricas ansträngningar nyligen för att inkludera förslaget i utkastet till framtidspakten. Ett FN-sändebud för civilsamhället är tänkt att möjliggöra ett större deltagande, stimulera inkluderande möten och förstärka FN:s utåtriktade arbete gentemot allmänheten, civilsamhället och andra intressenter.
De fyra förslagen anknyter till ett kapitel om att “förändra den globala styrningen” som ska ingå i framtidspakten. I ett anförande vid en plenarsession om civilsamhällets rekommendationer under konferensens första dag konstaterade Andreas Bummel att “framtidspakten är tänkt att vara ett djärvt dokument. Den bör öppna dörren för ett genomförande av dessa förslag”.
Diskussion med paktens medfacilitator
En stor del av sessionen under konferensens andra dag ägnades åt ett samtal med den tyska FN-ambassadören Antje Leendertse, en av medfacilitatörerna för framtidspakten. Efter en presentation av förslagen påpekade hon att de enligt hennes uppfattning alla “har rätt inriktning mot att skapa ett globalt demokratiskt utrymme”. Enligt hennes bedömning kan dock inget av förslagen inkluderas i pakten, eftersom ett antal medlemsländer uttryckligen motsatt sig civilsamhällets medverkan och eftersom förhandlingarna bygger på konsensus. Hon sade dock att hon skulle undersöka möjligheten att inkludera starkare skrivningar om att skydda det medborgerliga utrymmet.
Amb. Leendertse bekräftade att det skulle kunna vara möjligt att undersöka dessa projekt ytterligare i en informell process som inte är kopplad till framtidstoppmötet och som inte bygger på konsensus.
Bland de åtgärder som togs upp under sessionerna framhölls en idé om att uppmuntra medlemsländerna att bilda en “Group of Friends” samt att en masspetition skulle lanseras inför toppmötet. Under diskussionen påpekades att det kan vara lättare att främja en UNPA om idén är knuten till ett specifikt ämne och ett mer “aktivistiskt” tillvägagångssätt föreslogs. Vid det avslutande stormötet den andra dagen rapporterade Vitória Gonzalez, forskare vid Plataforma CIPÓ, tillbaka till plenarsammanträdet och redogjorde för de fyra huvudförslag som diskuterats. En av slutsatserna som hon noterade var att “undvika dubbelarbete med redan befintliga processer för att inkludera det civila samhället”. Hon tillade också att ImPACT-koalitionen gärna skulle stå värd för ett sidoevenemang under aktionsdagarna före toppmötet, så länge det också finns ett verkligt engagemang och intresse från medlemsstaterna och inte blir en upprepning av att civilsamhället bara pratar med sig självt.
Sessionerna arrangerades i olika konstellationer av Democracy Without Borders, Iswe Foundation och Plataforma CIPÓ i samarbete med CIVICUS, Democracy International och Southern Voice. Global Call to Action Against Poverty var ytterligare en medarrangör av workshopen.
Vid konferensens avslutande session meddelade Kenyas president William Ruto att hans regering kommer att vidta omedelbara åtgärder för att implementera 2013 års lag om allmännyttiga organisationer (Public Benefit Organisations Act, BPO) som är tänkt att effektivisera och förenkla regleringen av ideella organisationer i Kenya. “Lagen skapar inte bara en gynnsammare miljö för deras verksamhet utan förbättrar även samarbete, transparens, självreglering, bättre samordning och registrering”, sade Martin Mavenjina, ordförande för den kenyanska avdelningen av Democracy Without Borders. “Vi välkomnar ett snabbt genomförande av denna lagstiftning”, tillade han.