“Medborgarförsamlingar kan bidra till att rädda världsordningen.” Det hävdade Klaus Schwab, grundare och verkställande ordförande för World Economic Forum, år 2020.
Medborgarförsamlingar är beslutsfattande organ som består av vanliga människor som valts ut genom slumpmässigt urval. De samlas för att överlägga om politiska frågor och ta fram politiska rekommendationer. Sedan 1990-talet har regeringar börjat anamma medborgarförsamlingar. Dessa församlingar har blivit ett sätt att förbättra kvaliteten på beslutsprocesserna, men också ett sätt att återupprätta legitimiteten. Denna uppfattning sprider sig. Så mycket att en OECD-rapport nu dokumenterar upp till 800 exempel på medborgarförsamlingar i över 30 länder.
De flesta av dessa församlingar sammankallas på lokal nivå, men allt fler genomförs även nationellt. Detta inkluderar de omtalade irländska församlingarna om jämlika äktenskap och abort. De irländska församlingarna resulterade i landsomfattande folkomröstningar och banbrytande lagstiftning.
Frankrikes svar var de så kallade medborgarkonventionerna. Den församling som behandlade klimatförändringar påverkade den hittills mest ambitiösa franska klimatlagen. Mer nyligen hölls ett möte om frågor som rör livets slutskede. Detta, lovade Macron, skulle komma att prägla kommande lagstiftning.
År 2021 anordnades den första globala församlingen parallellt med COP26, med stöd från António Guterres. Han kallade det “ett praktiskt sätt att visa hur vi kan påskynda åtgärder genom solidaritet och folkets kraft”.
En nyckelkomponent för att uppnå en inkluderande global styrning
These assemblies might not “save the world”, but they should be a key component in achieving more inclusive global governance and complement the three proposals in this field put forward by the “We The Peoples” campaign thus far. These include a World Citizens’ Initiative, UN Parliamentary Assembly and UN Civil Society Envoy. Dessa församlingar kanske inte “räddar världen”, men de borde kunna utgöra en nyckelkomponent för att uppnå en mer inkluderande global styrning och komplettera de tre förslag på detta område som hittills lagts fram av “We The Peoples”-kampanjen. Dessa omfattar ett världsmedborgarinitiativ, en parlamentarisk församling inom FN och ett FN-sändebud för civilsamhället.
En global medborgarförsamling skulle i synnerhet kunna behandla det påstådda senaste hotet mot mänskligheten: artificiell intelligens. Medborgarförsamlingar har visat prov på framgång och genomslagskraft i den politiska världen. De har utgjort en motvikt till de polariserande tendenserna i den konventionella politiken. Det finns all anledning att tro att de skulle kunna ha en inverkan på företagsstyrningen. Detta är särskilt nödvändigt med tanke på den existentiellt viktiga frågan om reglering av AI.
Allt fler företagsledare ser det också på detta sätt. Förra året uppmanade OpenAI:s VD Sam Altman “alla människor på jorden att samlas och ha ett riktigt genomtänkt samtal om var vi vill dra gränsen för detta [AI]-system”.
En global medborgarförsamling skulle kunna hantera AI
Detta initierade en uppsjö av intresse och innovation för hur medborgare kan förbättra AI-regleringen. Open AI startade sitt “Democratic Inputs to AI”-program, Anthropic initierade projektet Constitutional AI och nyligen genomförde Meta ambitiösa Community Forums. Den sistnämnda samlade tusentals slumpmässigt utvalda deltagare från hela världen för att överlägga om AI-reglering.
Alla företagsledare är dock inte övertygade om att det behövs ett brett samråd om hur AI ska kontrolleras. Eric Schmidt, tidigare VD för Google, uttryckte att han “mycket hellre skulle se att de nuvarande företagen definierade rimliga gränser”.
Men det är förmodligen att lämna för mycket makt i händerna på aktörer som står i en intressekonflikt, det vill säga profit kontra mänsklighetens välfärd. Många teknikchefer är villiga att erkänna detta när det gäller AI-utvecklingen, faktiskt i mycket högre grad än de gjorde i frågor som rör folkhälsa, bioteknik eller klimatförändringar. Denna intressekonflikt är anledningen till Open AI:s ovanliga styrningsstruktur. Det vinstdrivande företaget är tänkt att kontrolleras av en styrelse, vars uppdrag är att först och främst värna om mänskligheten. Oavsett bristerna i denna speciella styrningsmodell verkar motivationen bakom den vara rätt. Ett förnuftigt förslag, som vi liksom Landemore och Tasioulas har argumenterat för, är att ersätta eller komplettera de utsedda styrelseledamöterna med en medborgarförsamling, vars ledamöter skulle utses från hela världen.
Just nu finns det planer på att lansera en permanent global medborgarförsamling vid FN:s framtidstoppmöte i New York i september detta år. Toppmötet är António Guterres försök att få till en nystart för den globala styrningen. Det kan vara det bästa tillfället hittills att bygga upp en kontinuerlig global pelare för AI-styrning.
Årets World Economic Forum handlar om att “återuppbygga förtroendet” med särskilt fokus på klimat och AI. Det är svårt att tänka sig ett bättre sätt att uppnå detta än att ge sitt fulla stöd till inrättandet av en permanent global medborgarförsamling som skulle fokusera på dessa frågor. En församling som för första gången skulle ge vanliga människor från hela världen en plats vid bordet för den globala styrningen.