I veckan samlades stats- och regeringschefer i New York för öppnandet av FN:s generalförsamling. I samband med detta presenterades en deklaration som fått stöd av tidigare statstjänstemän, företrädare för civilsamhället och regeringar och som uppmanar till en översyn av FN:s konstituerande dokument, FN-stadgan.
Listan över undertecknare innehåller bland annat tjugo Nobelpristagare och över femtio professorer från olika akademiska områden. FN:s ”Framtidstoppmöte”, som planeras till september 2024, utgör enligt deklarationen ”ett tillfälle att till slut sammankalla till en konferens för stadgeöversyn”.
I uttalandet sägs att syftet med att reformera FN-stadgan är att ”bryta sig loss från föråldrade internationella styrelseformer och upprätta en rättvis, principbaserad, representativ och ansvarstagande global ordning som återspeglar mänsklighetens och planetens behov vid denna tidpunkt”. Man konstaterar att ”de globala styrelseformer som fastställs i stadgan är dåligt anpassade till dagens verklighet”.
Enligt Augusto Lopez-Claros, verkställande direktör för Global Governance Forum som leder initiativet med stöd från Global Challenges Foundation, behöver den arkitektur för internationellt samarbete som inrättades 1945 ”efter andra världskrigets kaos och förstörelse” snarast moderniseras för att ge FN möjlighet att hitta lösningar på de otaliga risker som hotar vår framtid som en mänsklig familj. Det är dags att se över och ändra FN-stadgan för att skapa en stabil grund i internationell rätt på vars fundament vi kan bygga en fredligare och mer välmående värld.”
Utöver det gemensamma uttalandet publicerade Global Governance Forum en rapport från en internationell studiegrupp som undersökt principer och förslag för en översyn av FN-stadgan. Det 54-sidiga dokumentet, med titeln ”A Second Charter: Imagining Renewed United Nations”, behandlar bland annat ”områden där nytänkande behövs”, ”ämnen för institutionell reform” samt ” vägar till reformer och framtidsvisioner”.
I dokumentets sammanfattning konstateras att debatterna om FN-reformer vanligtvis fokuserar på FN:s säkerhetsråd. Det betonas dock att ”det är reformeringen av generalförsamlingen och de sammanlänkade frågorna om globalt beslutsfattande, representation, inkludering och demokratisk legitimitet som utgör några av de mest avgörande frågorna att ta hänsyn till i alla försök att ompröva stadgan”.
Ett globalt lagstiftande tvåkammarorgan som representerar stater och medborgare
Dokumentet påpekar särskilt att ”bindande lagstiftningsbefogenheter i frågor av globalt intresse skulle kunna ges till ett tvåkammarorgan, bestående av en kammare liknande dagens generalförsamling, som representerar medlemsstaterna, och en folkvald parlamentarisk församling som representerar världens medborgare”, och att detta behöver ske ”inom de gränser som fastställs i en reviderad stadga”. Ett ”reformerat säkerhetsråd eller liknande verkställande råd” skulle kunna ”underordnas” ”denna nya globala lagstiftningsmekanism” eller ”åtminstone bli föremål för en mer balanserad fördelning av befogenheter”.
Som ett medel för att ”bygga upp ett starkare stöd för ett nytt, förbättrat FN” och bana väg för ”formella samråd som kan leda till en översyn av stadgan”, föreslår rapporten att en parlamentarisk världsförsamling ”bör inrättas som en parallell rådgivande kammare till FN:s generalförsamling”. Den nya församlingen skulle senare kunna omvandlas ”till den parlamentariska kammaren i det lagstiftande tvåkammarsystemet”.
”Människor och miljö lider eftersom det globala systemet har svårt att klara av de globala utmaningarna. Vi hoppas att detta initiativ kommer att bidra till att föra den viktiga diskussionen framåt om hur FN ska förnyas, den viktigaste arenan för global styrning”, sade Daniel Perell, FN-representant för Baha’i International Community och medordförande i Coalition for the UN We Need.
”Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, i strid med FN-stadgan och internationell rätt, har visat att det nuvarande globala styrsystemet inte längre är hållbart. Reformer behövs för att förhindra maktmissbruk från de permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd och för att säkerställa att FN på 2000-talet kan fullgöra det uppdrag som det skapades för: att upprätthålla internationell fred och säkerhet”, kommenterade Olga Tokariuk, non-resident fellow vid Center for European Policy Analysis.
Yvette Stevens, tidigare rapportör om förebyggande av konflikter för FN:s råd för mänskliga rättigheter och tidigare FN-representant för Sierra Leone i Genève, betonade att ”FN-stadgan måste granskas noga för att upptäcka hinder för ett effektivt förebyggande av konflikter som uppstår till följd av ständiga kränkningar av mänskliga rättigheter”.
Andreas Bummel, direktor för Democracy Without Borders och medförfattare till en bok om idén om ett världsparlament, påpekade att inrättandet av en parlamentarisk världs- ellerFN-församling har ett anmärkningsvärt starkt stöd bland parlamentariker, det civila samhället och experter. Han hänvisade till de över 1 500 nuvarande och tidigare folkvalda företrädare som med tiden undertecknat ett upprop för en parlamentarisk församling inom FN och mer än 200 grupper i civilsamhället som ställt sig bakom kampanjen ”We The Peoples” för en inkluderande global styrning.
Vid ett evenemang i New York som anordnades av Global Governance Forum och andra grupper den 19 september varnade den ledande FN-experten Thomas Weiss för att ”detta inte är rätt tidpunkt” för en översyn av stadgan, eftersom den politiska situationen inom FN och i världen var ”dyster”. En översynskonferens om stadgan riskerar enligt hans åsikt att misslyckas.
I den gemensamma deklarationen konstateras att ”hur svårt det än kan verka att reformera stadgan så är det ingenting jämfört med konsekvenserna av att inte agera”. Enligt Global Governance Forum kommer listan över undertecknare, som Democracy Without Borders har tagit del av, att publiceras inom kort.
Enligt ett öppet brev undertecknat av tidigare statsöverhuvuden som distribuerats av Coalition for the UN We Need, ”inser människor överallt utmaningarna och bristerna i dagens internationella beslutsfattande för kollektiva åtgärder. Under de kommande månaderna krävs politiskt ledarskap för att sätta mänsklighetens behov och vår gemensamma planet i centrum framför intern rivalitet mellan medlemsstaterna och inse att framtidstoppmötet utgör en mycket viktig generationsmöjlighet att leverera ett balanserat, men ändå långtgående paket med förändringar av den globala styrningen.”