PROGRAMOMRÅDEN

PROGRAMOMRÅDEN​

Dags att FN vidtar åtgärder för att stärka civilsamhällets delaktighet

Activists, CSOs and faith-based leaders pondered how to get a seat at the UN table when they couldn't even get access to the UN building. Image: IPS

Hur får man en plats vid förhandlingsbordet när man inte ens kan komma in i byggnaden? Den frågan ställdes när aktivister, trosbaserade ledare och företrädare för icke-statliga organisationer samlades i Ford Foundations lokaler i New York. Där var de samlade för att diskutera hur man kan stärka civilsamhällesorganisationernas röst i FN:s högkvarter på andra sidan gatan.

“How to UNMute” hölls den 20 juli 2023, som ett sidoevenemang under det pågående politiska högnivåforumet (HLPF) 2023. Evenemanget blev startskottet för skapandet av en handbok för undanröjande av hinder för civilsamhällets delaktighet i ett första steg mot att omvandla idéer till handling.

Maithili Pai, som jobbar med FN-frågor för International Service for Human Rights, beskrev klyftan mellan FN:s muntliga åtaganden och dess faktiska agerande. Ibland, sade Pai, får representanter för civilsamhället inte ens komma in i FN:s mötesrum eller behöver vänta i åratal på FN-ackreditering. Enligt Pai utsätts vissa representanter till och med för repressalier när de försökte interagera med FN-organ.

En klyfta mellan muntliga åtaganden och faktiskt agerande

“Vi är väl medvetna om att det civila samhället är under attack och att det finns människor som försöker trycka tillbaka er”, sade Costa Ricas FN-ambassadör Maritza Chan till åhörarna.

Chan underströk att FN:s 17 mål för hållbar utveckling (SDG) kräver att organisationer i civilsamhället som bidrar med kritiska perspektiv stärks.

“Vi behöver ständigt civilsamhället i rummet, som kan ge råd, stödja stater och även säga till oss när vi inte gör saker rätt”, sade Chan.

Foto: © International Service for Human Rights. Med vänligt tillstånd.

Vid en workshop nyligen utarbetades rekommendationer för handboken för civilsamhällets delaktighet i FN. Bland dessa finns bättre resurser till FN:s stödkontor för icke-statliga organisationer, ökad finansiering för deltagande i FN-evenemang och mer stödjande visumprocesser, särskilt för delegater från det globala syd som historiskt sett har varit utestängda. Dessutom efterlystes mer systematiska informationsflöden, metoder för deltagande och vägar in i FN.

Arelys Bellorini, senior FN-representant för World Vision, sa att hon måste besöka vänligt inställda representationer för att underlätta för barn under 18 år att få tillträde till FN. 

Nelya Rakhimova, expert på hållbar utveckling, sa att hon och andra organisationer i det civila samhället ombads betala 1 500 USD för att få tillgång till basal utrustning i konferensrummen när de anordnade sidoevenemang offline.

Carmen Capriles, expert på miljöpolitik vid FN:s miljöprogram, sade att hon inte kunde delta i möten om klimatförändringar eftersom de var stängda.

Danmarks FN-ambassadör, Martin Bille Hermann, pressade talarna att komma med konkreta förslag på åtgärder. “Ni ger mig inga enkla sätt att leverera”, sa Hermann. “Ta fram en verktygslåda som gör att vi kan fortsätta att bo i ett gammalt hus.”

“Vi kan inte förvänta oss andra resultat om vi fortsätter göra samma saker”, tillade Chan.

Detta är inte första gången som dessa frågor tas upp.

2021 presenterades förslag för FN:s generalsekreterare

I samband med FN:s 75-årsjubileum 2020 åtog sig generalförsamlingen att göra FN mer inkluderande för att kunna möta gemensamma utmaningar. Året därpå presenterades en rad åtgärder för att stärka ett meningsfullt deltagande av intressenter inom FN för generalsekreteraren av en grupp organisationer från civilsamhället och av Danmarks och Costa Ricas FN-representationer. Rekommendationerna fick stöd av 52 medlemsländer och 327 civilsamhällesorganisationer.

Skrivelsen från 2021 fokuserade på användningen av teknik för att göra FN-möten mer tillgängliga. Man citerade en utvärderingsenkät som visade att 50 procent av deltagarna under det virtuella HLPF 2020 deltog för första gången. De flesta av dessa nya deltagare representerade civila samhällen i utvecklingsländer.

Ett förslag för att överbrygga digitala klyftor och integrera ett mer varierat utbud av deltagare var att anordna hybridevenemang och erbjuda internetanslutning på FN:s länderbaserade kontor. Rakhimova påpekade dock att vissa evenemang fortfarande saknar hybridalternativ.

I skrivelsen från 2021 efterlystes också ett FN-sändebud för civilsamhället och en officiell dag för civilsamhället. Ingen av rekommendationerna har ännu genomförts formellt.

Mandeep Tiwana, chef för CIVICUS, en global allians av organisationer i det civila samhället med en stark närvaro i det globala syd, tog upp ojämlikheter i vem som påverkar det internationella beslutsfattandet. Tiwana uttryckte en oro över att rika medlemmar av den privata sektorn kan “komma in bakvägen”. Under tiden väntar aktivister som redan utsätts för begränsningar i sitt arbete utanför.

“Det är dags att öppna dörrarna till FN virtuellt, online och fysiskt”, sade Chan.

Denna rapport från IPS UN Bureau med titeln “It’s Time UN Turned Ideas to ‘UNMute’ Civil Society into Action” återpubliceras här med vänligt tillstånd. Upphovsrätten kvarstår hos den ursprungliga utgivaren och/eller författaren.

Abigail Van Neely
Abigail Van Neely is writing for the IPS UN Bureau and is a Master's student at Stanford University