Med anledning av årets demokratitoppmöte i Köpenhamn publicerades det sjätte Democracy Perception Index av Latana i samarbete med Alliance of Democracies Foundation. 2023 års årliga studie av den allmänna opinionen i demokratirelaterade frågor omfattar åsikter om demokratins tillstånd, hot mot demokratin, global politik och demokratin under covid-19.
När vi ser jorden från rymden försvinner internationella gränser som en hägring, samtidigt som berg och raviner som är imponerande från marken absorberas in i bilden av en perfekt sfär. På ett jämförbart om än mer subtilt sätt påminner det perspektiv som 2023 Democracy Perception Index erbjuder oss. Det vill säga att de cirka åtta miljarder människor som delar denna planet har anmärkningsvärt likartade ambitioner för hur deras samhällen bör styras. Människor med olika geografiska, kulturella och ekonomiska bakgrunder vill behandlas rättvist och lika, anser att rätten att tänka och tala fritt är grundläggande och strävar efter att leva i samhällen där de kan ställa sina ledare till svars genom transparenta och konkurrensbaserade val. Medan 84 procent av de tillfrågade säger att ”det är viktigt att ha demokrati i sitt land”, samma siffra som förra året, åtnjuter avgörande faktorer som personlig frihet, likhet inför lagen och regeringsansvar vid valurnorna ännu större stöd: ”Över 90 procent säger att yttrandefrihet, rättvisa val och lika rättigheter är viktigt att åtnjuta i sitt land – ett resultat som ser likadant ut i de flesta demokratiska och icke-demokratiska länder.”
Över 90 % stöder yttrandefrihet, rättvisa val och lika rättigheter
De första fotografierna av jorden från rymden var, förstås, ofullständiga och delvis förvrängda. Motsvarande begränsningar gäller för dagens försök att få en glimt av hur demokratin uppfattas. Att kartlägga den allmänna opinionen på en planet där så många fortfarande är uppenbart ofria att uttrycka sina åsikter måste ge en ofullständig och delvis förvrängd bild, och detta bör erkännas mer än vad som är fallet i Democracy Perception Index.
Rapporten innehåller visserligen också uppgifter om det upplevda demokratiska underskottet i de 53 undersökta länderna. När det gäller önskan om mer demokrati anser i genomsnitt 41 procent, precis som förra året, att det inte finns tillräckligt med demokrati i deras land. I 15 länder anser en majoritet detta, med siffror på nästan 75% i Iran, Venezuela och Nigeria. Paradoxalt nog är svarande från Kina, som har en av de sämsta frihetspoängen i världen och där demokratin är obefintlig, återigen bland de som är mest nöjda med ”demokratin i sitt land” (73%). Förra året konstaterades det i rapporten att i ”vissa länder i undersökningen spelar regeringen en aktiv roll i att forma den allmänna opinionen och/eller har en politik på plats som begränsar yttrandefriheten kring vissa ämnen. Detta kan ha ett starkt inflytande på undersökningsresultaten.” Tyvärr saknas en liknande anmärkning i 2023 års upplaga.
Ekonomisk ojämlikhet största hotet mot demokratin?
Resultaten tyder på att det finns en bred enighet om att ekonomiska obalanser som stora inkomstskillnader, korruption och de transnationella företagens makt utgör det mest överhängande hotet mot demokratin på jorden. Under en period då det fria kapitalflödet runt om i världen tas för givet, samtidigt som migranters och flyktingars mänskliga rättigheter kränks alltmer, är det kanske inte förvånande att hela 69 procent av de tillfrågade dömer ut ekonomisk ojämlikhet som det enskilt största hotet mot de demokratiska rättigheterna. Särskilt oroande är de transnationella företagens genomgripande makt: ”I de flesta demokratier säger en majoritet av befolkningen (60 %) att de globala företagens inflytande hotar demokratin i deras land.”
Medan människor i allmänhet uttryckte stor enighet i dessa ekonomiska frågor, har Rysslands oprovocerade invasion av Ukraina, som inleddes i februari 2022, visat sig vara mer splittrande. Respondenter i de flesta västländer uttryckte starkt stöd för Ukraina, medan människor som bor i Kina och många länder i det globala syd var mindre benägna att bryta de ekonomiska banden med Ryssland. När det gällde en hypotetisk kinesisk invasion av Taiwan var de svarande splittrade på ett liknande sätt, med människor som bor i Västeuropa och Nordamerika mest villiga att bryta de ekonomiska banden med Peking vid en sådan invasion.
När det gäller klimatförändringarna rankade endast 15 % av de tillfrågade globalt denna fråga som sin viktigaste angelägenhet, även om 32 % rankade den bland de tre viktigaste kriserna som världen står inför idag. En närmare titt på siffrorna indikerar dock ett samband mellan högre nivåer av demokrati och större oro för klimatkrisen. Detta tyder på att en utvidgning av de demokratiska rättigheterna runt om i världen skulle kunna stärka stödet för gemensamma insatser för att ta itu med denna accelererande kris. Även om det vore absurt att förvänta sig en enhetlig åsikt bland miljarder människor på denna planet, har en definitiv majoritet uppmanat till att minska den ekonomiska ojämlikheten och kontrollera de transnationella företagens makt, och dessa steg kommer sannolikt att visa sig vara avgörande för att skydda vår gemensamma livsmiljö.
Regler och villkor för att använda innehåll från denna hemsida.