Politiska ledare från länder över hela världen har samlats för sitt årliga möte i FN i New York. Sedan dess tillkomst och fram till idag har det pågått diskussioner om att reformera FN. Strax efter att världsorganisationen grundades 1945 efterlyste framträdande personer som Albert Einstein ett mycket kraftfullare och mer demokratiskt FN. Idag uppmanar ledare som Ukrainas president Volodymyr Zelensky till grundläggande reformer för att stärka FN, medan icke-statliga organisationer som Democracy Without Borders kämpar för att göra FN mer demokratiskt och representativt för medborgarna.
I en internationell undersökning som genomfördes i sex länder (Argentina, Kina, Indien, Ryssland, Spanien och USA), såg jag och mina medförfattare, Mathias Koenig-Archibugi från London School of Economics and Political Science och Luis Cabrera från Griffith University i Brisbane, att det fanns ett utbrett folkligt stöd för att öka – eller åtminstone bibehålla – FN:s auktoritet över medlemsländerna och för att göra dess strukturer mer direkt representativa för människor runt om i världen. Våra resultat visar alltså att medborgarna stöder decenniumgamla och nutida uppmaningar om ett mer kraftfullt och demokratiskt FN.
En undersökning om status quo kontra stora reformförslag inom FN
I vårt undersökningsexperiment (en så kallad conjoint analys) bad vi respondenterna att välja mellan olika kombinationer av FN:s designfunktioner inklusive beslutsförfaranden, bindande resolutioner, verkställighetsmöjligheter och inkomstkällor. Undersökningsalternativen inkluderade att utöka FN:s befogenheter och representativitet, begränsa demsamma eller upprätthålla status quo (se här, tabell 1 på sidan 5).
Sammantaget fann vi ett stöd hos respondenterna för att stärka eller bibehålla FN:s nuvarande auktoritetsnivå och att göra dess strukturer mer representativa för världsbefolkningen. För närvarande är till exempel FN-beslut bindande för alla FN-medlemsstater endast i frågor om internationell fred och säkerhet om de antas av FN:s säkerhetsråd. Vår undersökning visar att respondenterna stöder att beslut även i viktiga miljörelaterade och ekonomiska frågor blir bindande. Alternativet att göra beslut bindande endast för de stater som frivilligt accepterar dem var emellertid det mest impopulära förslaget i alla undersökningsländer (se här, figur 1 på sidan 9).
Respondenterna föredrar en direktvald andra kammare
I frågan om delegater undersökte vi respondenternas åsikter om status quo och två reformförslag: en andra kammare bestående av direktvalda representanter och en sammansatt av nationella parlamentariker, i enlighet med det förslag som drivs av kampanjen för ett FN-parlament. Den internationella allmänheten anser att båda förslagen är mer positiva än status quo, i vilket FN:s högsta beslutande organ endast omfattar representanter från nationella regeringar. Därutöver föredrar folk tydligt en andra kammare med direktvalda representanter framför en med nationella parlamentariker (se här, figur 1 på sidan 9).
Vi fann även att olika åsikter om FN-reformer hänger samman med personliga politiska värderingar som kulturell libertarianism kontra traditionalism, men även förutsättningar för det egna landet som medlemskap i FN:s säkerhetsråd. Medan medborgare i de fem permanenta (P5) medlemsländerna i säkerhetsrådet (i vår undersökning Kina, Ryssland och USA) i genomsnitt föredrar att behålla sina regeringars vetorätt i säkerhetsrådet tenderar medborgare i icke-P5 länder (i vår undersökning, Argentina, Indien och Spanien) att vara betydligt mindre stödjande för att bibehålla de nuvarande P5-ländernas vetorätt. Medborgare i båda grupperna av länder är dock överens om att vetorätten i säkerhetsrådet bör utvidgas till andra viktiga FN-medlemsländer (se här, figur 2 på sidan 10).
Kommer FN att genomgå den omvandling som folk vill ha?
Vår undersökning visar att det mest populära alternativet i regel inte är det som representeras av det nuvarande FN. På det hela taget finner vi att den allmänna opinionen lutar mot ståndpunkterna hos de reformförespråkare som har krävt att FN och relaterade globala institutioner närma sig transnationella och kosmopolitiska ideal. Våra resultat tyder på att designen av internationella institutioner påverkar allmänhetens uppfattning om dess legitimitet.
Min medförfattare Mathias Koenig-Archibugi gav en kommentar till resultaten: ”Allmänheten runt om i världen framställs ofta som fientligt inställd gentemot internationella institutioner och angelägna om att skapa friare tyglar för sina nationella ledare. Vår undersökning motbevisar den uppfattningen. Långt ifrån att stödja försök att försvaga och underminera FN vill de att denna globala organisation ska få mer makt att ta itu med dagens säkerhets-, miljörelaterade och ekonomiska utmaningar. Men de vill också välja vem som representerar dem i centrum av FN snarare än att helt förlita sig på sina regeringars möjlighet att göra det.”
Då FN står inför långvariga krav på strukturella och processuella förändringar, och emedan FN:s generalförsamling diskuterar sådana potentiella reformer under sin pågående session, bidrar vår studie till en viktig aktuell debatt. FN:s generalsekreterare Guterres vill att årets session ska vara ”ett transformationens ögonblick”, och den ukrainske presidenten Zelenskij uppmanade medlemsländerna ”att göra allt som står i vår makt för att till nästa generation föra vidare ett effektivt FN med förmåga att reagera förebyggande på säkerhetsutmaningar och därmed garantera fred”. Vår forskning visar att sådana reformkrav stöds av människor runt om i världen, inklusive medborgare i några av de mäktigaste medlemsländerna i FN.
Här hittar du ett gratis och fritt tillgängligt exemplar av forskningsartikeln. Undersökningen genomfördes 2019.
Regler och villkor för att använda innehåll från denna hemsida.