FN:s generalförsamling har beslutat att ett ”framtidstoppmöte” (Summit of the Future) ska sammankallas i New York i september 2024 för att anta en ”framtidspakt” (Pact for the Future). En resolution som antogs den 8 september om denna sak säger att ett förberedande ministermöte ska hållas i september 2023.
Resolutionen sammanfaller i tid med publiceringen av den senaste Human Development Report. För första gången sedan rapporten lanserades för 32 år sedan av FN:s utvecklingsprogram, UNDP, har de globala framstegen inom hälsa, utbildning och levnadsstandard gått tillbaka två år i rad, med påverkan på 90 procent av alla länder. Med ett alarmerande språk konstaterar FN-programmet att ”världen slungas från kris till kris, instängd i en spiral av brandsläckande och oförmögen att ta itu med rötterna till de problem som möter oss”.
Utvecklingen har gått tillbaka i 9/10 länder världen över
Nedgången i mänsklig utveckling till 2016 års nivåer, som rapporten visar, understryker vikten av multilaterala åtgärder. FN har dock bestämt att man behöver ytterligare ett år för att diskutera de ”multilaterala lösningar för en bättre morgondag” som är tänkta att ingå i framtidspakten.
Ursprungligen föreslog FN:s generalsekreterare António Guterres att framtidstoppmötet skulle sammankallas 2023. Han föreslog detta för ett år sedan i sin rapport Our Common Agenda. FN-chefens rapport innehåller över åttio rekommendationer inom tolv teman som identifierats i en högnivåresolution från FN:s generalförsamling som antogs med anledning av FN:s 75-årsjubileum 2020. Den introducerade därmed ytterligare komplexitet utöver många redan pågående processer, framför allt genomförandet av Agenda 2030:s mål för hållbar utveckling.
Generalförsamlingens nya resolution understryker att framtidstoppmötet och målen för hållbar utveckling behöver vara ”väl samordnade”. Två co-facilitators kommer att utses för att förbereda framtidstoppmötet, i synnerhet mellanstatliga förhandlingar om ett ”handlingsorienterat” resultatdokument som man ska komma överens om i förväg genom konsensus.
Att toppmötet nu skjuts upp till 2024 beror sannolikt inte bara på utmaningar när det gäller att hantera den underliggande komplexiteten och långsamma förfaranden inom FN, utan också på en betydande försämring av det politiska klimatet i FN i efterdyningarna av Rysslands pågående illegala invasion av Ukraina sedan februari.
Civilsamhällesgrupper driver på för förändring sedan 2017
Redan flera år före FN:s 75-årsjubileum 2020 hoppades grupper inom civilsamhället att förändringar i FN skulle kunna beslutas vid tillfället för högtidlighållandet av jubiléet. Efter omfattande samråd organiserade av FN och två år avbrutna av covid-19-pandemin verkar det nu som om processen kommer att sträcka sig vidare till 2024.
Enligt Richard Ponzio, direktor för programmet för global styrning, rättvisa och säkerhet vid Stimson Center, var det ”beklagligt nog samma länder, däribland Pakistan, Brasilien och Ryssland, vilka urvattnade den processuella resolutionen om Our Common Agenda-rapporten, som nu också lyckades få framtidstoppmötet försenat med ett år. Medlemsstater och andra partners inom civilsamhället och den privata sektorn bör nu fullt ut utnyttja de ytterligare tolv månaderna för att höja ambitionen och förverkliga den fulla potentialen i denna ytterst sällsynta möjlighet för det internationella samfundet”, tillade han.
”Konsensusregeln är ett problem”, sa Andreas Bummel, direktor för Democracy Without Borders. ”Det är en utmaning att uppnå samförstånd bland alla FN:s medlemsländer. Generalsekreterarens egen rapport Our Common Agenda är ett bevis på detta. När det gäller institutionell förändring har rapporten liten betydelse”, konstaterade han.
FN måste öppna upp rejält
”FN måste öppna upp rejält för medborgare, civilsamhälle och folkvalda. Detta bör vara en central del av en ny framtidspakt. Människor behöver få bli delaktiga. FN och medlemsländernas regeringar måste ta itu med denna fråga. Våra förslag i detta avseende kommer inte att försvinna”, betonade han och syftade på en kampanj för inkluderande global styrning som samordnas av Democracy Without Borders i samverkan med partnerorganisationer.
Kampanjen, som stöds av över 200 civilsamhällesgrupper och nätverk från hela världen, förespråkar skapandet av en mekanism för världsmedborgarinitiativ, en parlamentarisk församling inom FN och ett FN-sändebud för civilsamhället.
En expertpanel om ”effektiv multilateralism” utsedd av FN:s generalsekreterare förväntas i början av 2023 presentera en rapport med ”konkreta rekommendationer” för att stärka den globala styrningen. Dessa är tänkta att vara input till framtidstoppmötets förhandlingar.
Regler och villkor för att använda innehåll från denna hemsida.