Policyöversikter: Bevis för att demokratin presterar bättre

Forskningsinstitutet V-Dem, med bas vid Göteborgs universitet, har inom ramen för sin kampanj ”The Case for Democracy” publicerat åtta policyrapporter mellan maj 2021 och januari 2022 som beskriver hur demokratier presterar bättre än autokratiska regeringar när det gäller tillhandahållande av kollektiva nyttigheter, datakvalitet, utbildning, ekonomi, socialt skydd och sammanhållning, hälsa, fred och säkerhet samt begränsning av klimatförändringar. Institutet är mest känt för sina årliga rapporter om demokratins tillstånd i världen och identifierar i dessa artiklar vetenskapliga bevis som lämnar litet utrymme för diskussion.

Förbättrat tillhandahållande av kollektiva nyttigheter

Från vattentillgång till internetuppkoppling förbättrar demokratin tillgången till kollektiva nyttigheter samtidigt som korruptionen minskar avsevärt. De vetenskapliga bevisen för varför demokratier presterar bättre är tydliga: när regeringar behöver få stöd från en majoritet av medborgarna, kräver detta att de investerar i offentliga tjänster. Demokratiska val stimulerar offentliga utgifter. Det observerades att en övergång från diktatur till fullständig demokrati kan öka de statliga utgifterna med upp till 100 %. Dessutom har ett samband mellan låga nivåer av korruption och demokratiskt styre bevisats av empiriska studier. När de demokratiska friheterna konsolideras minskar korruptionsnivåerna även om det kan ske en initial ökning under övergångsperioden. → Se policyöversikt #33.

Mer transparent och bättre datakvalitet

Demokratier tillhandahåller inte bara mer data än autokratier, utan också mer transparent data. Autokratiska regimer kontrollerar avsiktligt mängden och kvaliteten på data och begränsar yttrandefriheten för detta ändamål. Bland annat gör de detta för att manipulera den offentliga bilden av sitt ledarskap så att de ser mer kraftfulla och framgångsrika ut, till exempel genom att blåsa upp nivån av ekonomisk tillväxt i sina rapporter. Det observerades också att autokratiska regimer har mörkat och underrapporterat antalet COVID-19-relaterade dödsfall som inträffade i deras länder. Officiella uppgifter som tillhandahålls av autokratier bör bemötas med misstänksamhet eftersom de sannolikt sprider falsk information. Transparens och tillgång till information är avgörande komponenter för en god förvaltning. Endast i en demokratisk miljö har medborgarna rätt och möjlighet att få veta den faktiska statusen för sitt land och sin regering. → Se policyöversikt #34.

Effekter på utbildning

Inte överraskande är utbildningsnivåerna högre i demokratiska länder och demokrati kan öka inskrivningar till gymnasieutbildning med nästan 70 %. Då demokratier spenderar mer på utbildning får det positiva konsekvenser för låg- och medelinkomstfamiljer och landsbygdsdelar i samhället. Även om det kan bevisas att utbildningsnivåerna är högre under en demokratisk regering, är det mindre tydligt om kvaliteten på utbildningen är mer avancerad. → Se policyöversikt #35.

Ekonomisk tillväxt, stabilitet och arbete för fattiga

Studier visar att demokrati leder till ekonomisk tillväxt. Förutom ett kort stillastående under perioden 1900-1939 har den genomsnittliga BNP per capita varit högre i demokratier jämfört med autokratier från 1800 fram till idag. Dessutom upplevde demokratiserade regimer en ökning med cirka 20 % av sin BNP per capita under de första 25 åren efter deras övergång. Inte bara upplever demokratier högre tillväxttakt, demokratin leder också till en mer stabil och förutsägbar tillväxt. Argumentet att autokratier presterar bättre inom utveckling, med stöd i exemplen Kina, Rwanda och Singapore, är missvisande. Vetenskapliga bevis visar att för de allra flesta länder presterar demokratin bättre när det gäller ekonomisk tillväxt. Även om autokratier också kan uppleva ekonomisk tillväxt, lider de också i högre grad av ekonomiska kriser och är mer benägna att få uppleva negativ tillväxt. → Se policyöversikt #27.

Socialt skydd för de fattiga, jämställdhet och social sammanhållning

Demokrati ökar det sociala skyddet och leder till högre nivåer av jämställdhet. Demokratin ökar också den sociala sammanhållningen och främjar samarbetet för det gemensamma bästa i samhället. Olika studier visar att demokratiska regeringar spenderar mer på social trygghetspolitik. Sociala välfärdsprogram främjar mänsklig utveckling och ekonomisk tillväxt samtidigt som de gynnar den mest utsatta delen av ett samhälle. Detta stöds av argumentet att ansvarsmekanismer sätter press på politikerna att investera mer i offentliga tjänster. Slutligen visar empiriska resultat att jämställdheten är mer utvecklad i demokratiska samhällen än i autokratier. Jämfört med demokratiska regimer presterar autokratier 60 % lägre när det gäller jämlika könsattityder. → Se policyöversikt #28.

Ökad hälsa

Medan demokratin ökar den förväntade livslängden minskar autokratin sjukvårdens täckning. En anmärkningsvärd studie publicerad 2019 visar att demokratier kan öka den totala livslängden med 3 % inom de första tio åren av ett lands övergång. Denna positiva effekt av demokratin på människors hälsa främjas av val och varaktigheten av demokratiskt styre i ett land. Detta beror på att etablerade demokratier investerar mer i sjukvård och därmed förbättrar kvaliteten på sjukvårdssystemet. Dessutom visar empiriska studier att demokrati bidrar till minskad spädbarnsdödligheten. Slutligen observeras att autokratiska stater ger lägre nivåer av hälsovård och därmed minskar den förväntade livslängden. I ljuset av dessa studier och den globala vågen av demokratisk tillbakagång är kvaliteten på vården över hela världen något att oroa sig för. → Se policyöversikt #29.

Internationell och inhemsk fred och säkerhet

Bevis visar att samtidigt som demokratiska länder inte utkämpar krig med varandra är de också mindre benägna att uppleva inbördeskrig. Geografisk kontext är också relevant. Studier visar att när två länder är belägna i en region med låg nivå av demokrati ökar sannolikheten för en väpnad konflikt med 70 % jämfört med stater i ett område med hög nivå av demokrati. Det är också viktigt att notera att demokrati leder till högre grad av inhemsk fred genom att underlätta kvinnlig egenmakt. Empiriska studier visar ett tydligt samband mellan kvinnors politiska bemyndigande och fred. → Se policyöversikt #30.

Bekämpning av klimatförändringar

Slutligen är demokrati bra för att sätta klimatmål, vidta åtgärder och sätta press på regeringar för att ta itu med klimatförändringarna. Forskningsresultat visar att en 10% ökning enligt V-Dems demokratibedömning korrelerar med en totalt 3% ökning av en stats ambitioner att nå Parisavtalets klimatmål. Utöver det åtnjuter grupper och organisationer i civilsamhället mer frihet i demokratier, vilket resulterar i ett ökat tryck från allmänheten på regeringar och företag att genomföra en mer effektiv klimatpolitik. → Se policyöversikt #31.

Slutsats

Alla de åtta fallen ovan stöds av en betydande mängd empiriska resultat som identifierats i policyrapporterna. Det är uppenbart att demokrati är nyckeln till en mer rättvis, fredlig och hållbar värld. I detta ljus är den globala auktoritära vågen oroande och måste konfronteras. Demokratiska institutioner och ett levande civilsamhälle behövs mer än någonsin. Med tanke på globala utmaningar som klimatförändringar är en global demokratisk konsolidering avgörande.

II slutet av 2021 var V-Dem värd för konferensen ”The Case for Democracy” i Bryssel för att diskutera policyinstruktionerna. En rapport finns här.