2021 års utgåva av Economist Intelligence Unit:s (EIU) demokratiindex visade på det värsta tillståndet för demokratin globalt sedan indexet lanserades för 16 år sedan, och innebär därmed alltså en fortsatt försämring jämfört med det föregående bottenåret 2020.
Liksom fallet var det året, innebar effekterna av covid-19-pandemin, både på ekonomi och personliga friheter, att demokratins nedåtgående trend förvärrades. Enligt den nya årliga bedömningen lever nu endast 45,7 % av världens befolkning i en demokrati – en betydande nedgång jämfört med 49,4 % ett år tidigare. Bara en av 15 människor lever i en fullgod demokrati, medan mer än en av tre lever under auktoritärt styre.
Andelen människor som lever i en demokrati sjönk från 49,4 till 45,7 procent
EIU:s demokratiindex rankar demokratins tillstånd i 165 oberoende stater och två territorier med hjälp av fem kategorier: valprocess och pluralism, regeringens funktionalitet, politiskt deltagande, politisk kultur och medborgerliga friheter. Sammanlagt rankade 2021 års index 21 länder som ”fullgoda” demokratier, 53 som ”bristfälliga” demokratier, 34 som ”hybrida” demokratiska/auktoritära regimer och 59 som ”auktoritära” regimer. År 2020 fanns det 23 fullgoda demokratier, 52 bristfälliga demokratier, 35 hybrida regimer och 57 auktoritära regimer. Den genomsnittliga globala poängen i 2021 års index sjönk från 5,37 2020 till 5,28. 2019 låg den på 5,44.
Norge är återigen rankat som världens mest demokratiska land, följt av Nya Zeeland, Finland, Sverige och Island. Sju av de tio högst rankade finns i västeuropa och de fem nordiska länderna är bland de sex högst rankade (med Danmark på plats sex). Nordkorea rankades som minst demokratiskt 2020, men Afghanistan och Myanmar rankades lägre 2021. Tillsammans med Demokratiska republiken Kongo och Centralafrikanska republiken innehar dessa de fem nedersta platserna i rankingen. Afghanistan, Myanmar och Tunisien hade de största nedgångarna jämfört med 2020.
Chile och Spanien nedgraderades från fullgoda till bristfälliga demokratier 2021, en kategori som även inkluderar länder som Argentina, Indien och USA. Tre östeuropeiska länder – Moldavien, Montenegro och Nordmakedonien – anslöt sig till denna grupp och efter att ha avancerat från de hybrida regimernas led. Tre länder – Haiti, Kirgizistan och Libanon – nedgraderades till auktoritär status.
Inget av världens 10 folkrikaste länder rankas som en fullgod demokrati
På regional nivå upplevde Latinamerika de största generella nedgångarna, där EIU refererade till uppgången för populistiska ledare som Brasiliens Jair Bolsonaro, El Salvadors Nayib Bukele och Mexikos Andrés Manuel López Obrador som typiska för förändringen. Statskupper i Guinea, Mali och Sudan, och ett kuppförsök i Niger, pressade ner de redan urusla totala poängen för Afrika söder om Sahara, vilket anger slutet för en hoppfull period då statskupper blivit mindre vanliga i regionen.
Bland världens 10 mest folkrika länder rankades inget som en fullgod demokrati, medan fyra (Brasilien, Indien, Indonesien och USA) rankades som bristfälliga demokratier. Två – Kina och Ryssland – rankades som auktoritära regimer. Bland världens 10 största ekonomier bedömdes fem – Kanada, Tyskland, Japan, Sydkorea och Storbritannien – som fullgoda demokratier.
EIU ägnade i årets rapport särskild uppmärksamhet åt Kina, den största och mäktigaste auktoritära staten. Rapporten säger uttryckligen att ”konsensus har uppstått om att den västerländska demokratiska kapitalistiska modellen står inför en utmaning från Kina som åtminstone är jämförbar med den som Sovjetunionen utgjorde under 1900-talet”, då Kinas auktoritära modell för ekonomisk framgång, på bekostnad av personliga friheter, sätter ett exempel som andra framväxande nationer kan följa.
Regler och villkor för att använda innehåll från denna hemsida.