Civilsamhället marginaliserat vid klimatförhandlingarna COP26 i Glasgow

Civilsamhällesgrupper och klimataktivister har riktat skarp kritik mot FN:s klimatkonferens COP26 i Glasgow som avslutades 12 november efter att de upplevt sig marginaliserade och inte haft någon meningsfull tillgång till själva förhandlingarna. Framåt slutet av konferensen tillkännagavs det att över 40 världsledare hade ställt sig bakom en så kallad ”Breakthrough Agenda”. Samtidigt kallade klimataktivisten Greta Thunberg på Twitter COP26 för en ”greenwash-festival”. Det tycks uppenbart att den brittiska regeringens löfte om att stå värd för ”den mest inkluderande COP någonsin” tyvärr inte har uppfyllts.

Democracy Without Borders, en civilsamhällesgrupp som främjar ett mer demokratiskt och tillgängligt FN, kommenterade att den mellanstatliga COP-processen per definition var uteslutande och är i behov av ”en radikal översyn”.

Klimatkrisen är en styrningskris

John Vlasto, en medarbetare för Democracy Without Borders (DWB) och nyligen vald till ordförande för World Federalist Movement, var närvarande i Glasgow. Enligt honom “är hela COP-cirkusen bara ytterligare ett symptom på en dysfunktionell global styrning. Om ett världsparlament hade överlagt och lagstiftat för mänsklighetens gemensamma bästa för 30 år sedan, skulle vi inte ha stått inför en miljökris idag. Klimatkrisen är en styrningskris.”

”Som ett första steg bör en parlamentarisk församling inom FN skapas och inkluderas i klimatförhandlingarna”, tillade Andreas Bummel, DWB:s direktor.

I en sista minuten-ansträngning vädjade civilsamhällesorganisationer till FN:s medlemsländers delegationer att överväga femton rekommendationer ”för att öka deltagandet av urfolksorganisationer och civilsamhället vid COP26.” Medan tusentals företrädare för det civila samhället var närvarande i Glasgow som observatörer, hade bara en handfull tillgång till de faktiska förhandlingarna och möjligheter att engagera sig i dessa.

”Röster från civilsamhället är avgörande för klimatförandlingarnas utfall, men vi har inte kunnat göra vårt jobb. Om deltagande och inkludering är kriterier för legitimitet, så står vi på väldigt skakig grund, sade Tasneem Essop, direktor för Climate Action Network (CAN), som representerar mer än 1 500 organisationer i över 130 länder, enligt The Guardian.

Underrepresenterade folkgrupper ignorerades till stor del

Denna uppfattning uttrycktes också av grupper som representerar ursprungsbefolkningar, särskilt från det globala syd. De som tog sig över alla hinder på vägen och lyckades ta sig till Glasgow, fann där en konferens som ”inte återspeglar den verkliga världen och inte upplevs som inkluderande”, rapporterade CNN. En stor del av de övriga som hade turen att kunna delta i de virtuella sessionerna beskrev dessa som ”begränsande” eftersom observatörer kunde titta på men hade inte möjlighet att säga något.

Ruth Lchavaya K’isen Miller från National Movement-delegationen gick ännu längre i beskrivningen av de hinder för inkludering som finns och uttryckte det som ”att arbeta inom en kolonial ram för att lösa ett problem orsakat av kolonisering”.

I syfte att ge medborgarnas input till COP, organiserade en grupp civilsamhällesorganisationer en första global medborgarförsamling (Global Citizens’ Assembly) någonsin parallellt med klimatkonferensen och fick beröm från bland andra FN:s generalsekreterare. Även om arrangemanget gav röst åt vanliga människor tycks den globala medborgarförsamlingen inte haft någon inverkan på förhandlingarna.

Men för en annan grupp människor har upplevelsen av COP26 varit radikalt annorlunda. 

Företrädare för fossilbränsleindustrin i framsätena

Medan civilsamhällets grupper kämpade för att uppnå meningsfull inverkan översvämmades konferenscentret av hundratals representanter med anknytning till fossilindustrin. Mer än 500 lobbyister från över 100 fossilbränsleföretag tillbringade hela två veckor med att försöka påverka beslutsfattande på högsta nivå enligt Global Witness som analyserade en lista över deltagare på COP. Enligt deras utredning inkluderade 27 officiella landsdelegationer till och med lobbyister för fossila bränslen. Murray Worthy från Global Witness tror att ”deras inflytande är en av de största anledningarna till att 25 år av klimatsamtal inom FN inte har lett till verkliga minskningar av de globala utsläppen”.

Denna policy för exklusiva tillträden och begränsningar för civilsamhället har oroväckande stora likheter med ett pågående förbud för NGO-representanter att komma in i FN-sekretariatets byggnad i New York på grund av ”Covid-19-säkerhet”. Lokalerna har dock sedan september öppnats igen för personal och andra intressenter. ”Det finns en växande misstanke om att oron relaterad till Covid-19-säkerheten används som förevändning för att begränsa civilsamhällets utrymme”, sade DWB:s Andreas Bummel till IPS.

På grund av folkhälsorestriktioner och i syfte att hantera pandemin tillkännagav FN den 8 att företrädare för civilsamhället inte kommer tillåtas att delta personligen i den mycket viktiga FN-konferensen i New York i januari 2022, som ska granska Icke-spridningsavtalet för kärnvapen (Nuclear Non-Proliferation Treaty, NPT). Enligt FN kommer tillgången att vara begränsad ”till delegationer och personal”.

Tillsammans med en bred koalition av civilsamhällesgrupper har DWB kampanjat för en parlamentarisk församling inom FN och ytterligare förslag som en mekanism för världsmedborgarinitiativ och ett civilsamhällessändebud inom FN. Det internationella civilsamhällsuppropet för en inkluderande global styrning har också fått stöd av miljöorganisationer som Greenpeace och The Nature Conservancy.