V-Dems rapport 2021: Global autokratiseringsvåg accelererar

Under 2020 fortsatte autokratiseringen över hela världen och blev ”viral”: Den demokratinivå som den genomsnittliga världsmedborgaren nu åtnjuter har sjunkit till de nivåer som rådde runt 1990. Detta är en av de viktigaste slutsatserna i årets rapport från institutet Varieties of Democracy (V-Dem), baserad vid Göteborgs universitet. Studien ger också inblick i COVID-19-pandemins effekter på demokratiseringen över världen.

Autokratiseringen fortsätter

Enligt V-Dem befinner sig 25 stater i en demokratisk nedgång. I kontrast till detta har antalet nationer i demokratisk uppgång minskat till 16. Endast 4% av världens befolkning bor i dessa 16 länder, medan 34% bor i länder som går mot ökande autokratisering. För tio år sedan bodde endast 6% av världens befolkning i länder med ökande autokratisering.

Med hänblick på de länder som backade mest under det senaste decenniet ligger Polen och Ungern, två EU-länder, högst upp på listan. Därefter följer viktiga G20-stater som Turkiet, Brasilien och Indien. Studien förklarar att autokratisering typiskt följer ett generellt mönster. Sittande regeringar attackerar först media och civilsamhället och skapar en polarisering i samhället genom att undergräva respekten för motståndare och sprida desinformation, och underminerar sedan formella institutioner. Positiva tecken är att en del mindre länder gjort demokratiska framsteg. Tunisien och Armenien är de två bäst presterande under de senaste tio åren.

Endast 14% av världsbefolkningen lever nu i en liberal demokrati

Valautokratier är fortsatt den vanligaste regimtypen. 87 stater, där totalt 68% av världsbefolkningen bor, klassificeras som val- eller slutna autokratier enligt V-Dem (62 valautokratier och 25 slutna autokratier). För jämförelse bodde ungefär 48% av världsbefolkningen i sådana autokratier för tio år sedan. Parallellt har antalet liberala demokratier minskat från 41 till 32 nationer under det senaste decenniet, vilka utgör 14% av världsbefolkningen. 19%, eller 60 stater, bodde i valdemokratier 2020. Den kraftiga ökningen av andelen av befolkningen som lever i autokratier är relaterad till det faktum att Indien, med 1,33 miljarder invånare, har förvandlats till en valautokrati . Rapporten visar dock att alla världsregioner påverkas av nedgången av liberala demokratier.

Ökande hot mot yttrandefriheten

Yttrande- och mediefriheten är under allt större hot runt om i världen, rapporterar V-Dem. I 32 länder har yttrandefriheten minskat avsevärt, jämfört med endast 19 år 2017. Pressen mot civilsamhället intensifierades också under det aktuella året. Under det senaste decenniet noterade forskningsinstitutet en betydande försämring i 50 länder. Medan det stora antalet pro-demokratiska medborgerliga rörelser och massmobilisering innebar en ljuspunkt i förra årets rapport, urholkades mobiliseringen nu till den lägsta nivån på över ett decennium.

Effekterna av COVID-19

Årets rapport belyser också konsekvenserna av COVID-19-pandemin för utvecklingen av global demokrati. Under bekämpningen av pandemin bröt många länder samtidigt mot demokratiska principer. Även om de flesta demokratier agerade ansvarsfullt för att ta itu med krisen, har det svenska forskningsinstitutet registrerat allvarliga brott mot internationella normer i nio demokratier och mer måttliga kränkningar i 23 demokratier. Mediefriheten sattes också under press relaterat till coronapandemin. Två tredjedelar av alla länder begränsade mediefriheten. 31% av nationerna har eller har haft nödåtgärder på plats utan tidsbegränsning. Det återstår dock att se om den globala pandemin kommer att få en långsiktig effekt på demokratins utveckling.

För att vända demokratins nedåtgående trend över hela världen skulle en demokratiernas klubb kunna spela en avgörande roll, argumenterade Andreas Bummel, direktor för Demcracy Without Borders, i ett debattinlägg i Al Jazeera.

V-Dem-projektets rapport bygger på bedömningar gjorda av över 3000 lokala experter runt om i världen, som tillsammans har sammanställt nästan 30 miljoner datapunkter om bland annat demokrati, mänskliga rättigheter och civilsamhälle.