Bokrecension: Kan globaliseringen lyckas?

Container terminal in Bukit Merah, Singapore. Image:

Vad innebär egentligen globalisering? Och har den någon framtid? Det är frågor som behandlas i en nyskriven bok med titeln Can Globalization Succeed? A primer for the 21st century. Författare är Dena Freeman som forskar inom antropologi vid London Schools of Economics och som även är rådgivare för Democracy Without Borders.

Freeman visar på ett elegant sätt att frågan om globalisering är komplex och att den har en lång historia som börjar med den europeiska kolonialismen på 1500-talet. En viktig poäng är att globalisering kan betyda olika saker och har haft olika betydelse på olika platser vid olika perioder. Hon visar också hur den har också påverkat olika samhällsklasser på olika sätt.

Recension av Dena Freeman, Can Globalization Succeed? A Primer for the 21st Century, Thames & Hudson, 2020 (se hemsida )

Om globalisering är önskvärt eller inte beror alltså på vilken sorts globalisering som avses och Freeman lyfter fram tre varianter i nutiden. Globalisering kan för det första syfta på ett ökat kulturellt utbyte i form av resor, turism, digital kommunikation och att ha tillgång till en mängd olika mattraditioner. För det andra kan globalisering syfta på framväxten av ett mer integrerat globalt samhälle där människor identifierar sig mer som världsmedborgare. Det är dock en tredje variant som kommit att dominera diskussionen: den nyliberala ekonomiska globaliseringen. Det är denna tredje form som gett termen globalisering en minst sagt tvetydig innebörd. 

Den nyliberala globaliseringens uppgång och fall 

Freeman går alltså tillbaka historiskt och tittar på olika vågor av globalisering sedan 1500-talet. Den senaste vågen utgörs av den nyliberala globaliseringen som hon spårar till 1980-talet, när kapitalets rörlighet ökade och IMF och Världsbanken började pressa skuldsatta utvecklingsländer att liberalisera sina ekonomier och öppna dem för globala kapitalflöden. 1989 proklamerade Francis Fukyama ”historiens slut” och när den nya internetteknologin slog igenom på 1990-talet ökade de gränsöverskridande kapitalflödena än mer. Produktionen flyttade till länder med billig arbetskraft, svaga fackföreningar och svag miljölagstifning.

Men hur kunde denna utveckling ske trots att så många länder var demokratier? Nyliberala neddragningar i välfärden borde då ha kunnat stoppats. Freeman visar hur allt fler frågor har hamnat bortom demokratisk kontroll och hur demokratin därmed urholkats. De transnationella företagen har blivit allt svårare att kontrollera och beskatta. En ekonomisk avdemokratisering har ägt rum på så sätt att finanspolitiken har undandragits demokratiskt inflytande. Den frustration som denna utveckling genererat kom under början av 2000-talet till uttryck i protester vid olika globala toppmöten. Under det senaste decenniet har vi istället erfarit hur många kommit att ge sin röst till högerpopulistiska partier med dess löften om att återta kontrollen i landet.

En demokratisk globalisering?

Även om den nyliberala globaliseringen har misslyckats är Freeman inte beredd att ge upp hoppet om en annan globalisering. Hon ser definitivt inte den nationella populismen som en framkomlig väg framåt. Istället skissar hon i bokens sista kapitel på hur en globalisering ser ut som tar tillvara gemensamma mänskliga intressen och behov av en beboelig planet och en trygg värld. Nyckeln till en sådan globalisering finner hon i ett stärkande, vidgande och fördjupande av den institution som globaliseringen hittills har underminerat: demokratin.

Med termer som demokratisk internationalism och demokratisk globalism lyfter Freeman fram de förslag som finns kring en arkitektur för global demokratisk styrning. Hon pekar särskilt på fördelarna med ett världsmedborgarinitiativ inom FN (UNWCI) och en direktvald folkförsamling inom FN (UNPA) – förslag som Demokrati utan gränser och andra aktörer från civilsamhället tålmodigt förespråkar.

Freemans tydliga och koncisa framställning hjälper läsaren förstå de komplexa historiska, politiska, sociala och ekonomiska aspekterna av globalisering. Hennes skarpa analys visar tydligt på den nyliberala globaliseringens misslyckande men stannar inte där utan visar på ett trovärdigt sätt hur en rättvis och jämlik globalisering är en möjlighet i framtiden. 

Till sist ingår boken i ”Big Ideas Series” och har därigenom utformats i ett nydanande pedagogiskt format. Textens storlek varierar så att de centrala tankegångarna har stor stil medan utvikningar är mer finstilta, vilket hjälper läsaren att snabbt tillägna sig bokens ärende. Framställningen berikas också av ett stort antal bilder och illustrationer som ger läsaren viktiga intryck utöver själva texten.  

Den som är intresserad av varför vår nuvarande förståelse av globalisering akut behöver modifieras och även vill veta hur en sådan transformation kan komma till stånd bör definitivt skaffa Dena Freemans Can Globalization Succeed? A primer for the 21st century.

Översättning: Hans Leander

Tatjana Söding
Tatjana Soeding holds a Bachelor’s in Liberal Arts from University College Maastricht and is currently pursuing a master’s in Human Ecology at Lund University
Dela på email
Dela på facebook
Dela på twitter