Vid den här tiden för fem år sedan arbetade Mogens Lykketoft, dåvarande ordföranden för FN:s generalförsamling, tillsammans med medlemmar i säkerhetsrådet för att skapa den första öppna processen för att utse FN:s generalsekreterare, efter antagandet av generalförsamlingens resolution 69/321. År 2021 kommer processen att börja igen för att välja generalsekreterare för mandatperioden som börjar 2022. Men kommer processen att bli inkluderande?
Under de första sju decennierna av FN:s existens valdes generalsekreteraren genom en så dunkel process att den jämfördes ogynnsamt med påvevalen. Det fanns inget officiellt ansökningsförfarande, inga jobbkriterier, kandidatlistor eller intervjuer. Beslutet togs bakom stängda dörrar av de fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet (P5), Storbritannien, Kina, Frankrike, Ryssland och USA, i regel med flera av säkerhetsrådets övriga tio valda medlemmar utan insyn, och skickades sedan till generalförsamlingen för ratificering.
Fram till 2015 togs beslutet bakom stängda dörrar
Detta förändrades den 15 december 2015, när Lykketoft och Samantha Power, USA:s dåvarande FN-ambassadör, som var roterande ordförande för säkerhetsrådet den månaden, skickade ett brev till de andra 192 FN-länderna om en process och bad dem att nominera kandidater.
Under detta historiska lopp framträdde 13 tävlande: sex män och sju kvinnor. Var och en publicerade ett visionsuttalande och närvarade inför generalförsamlingen, där det ställdes frågor om deras ståndpunkter om olika ämnen. Nästan alla – inklusive den vinnande kandidaten, António Guterres – deltog i informella utfrågningar organiserade av internationella medier och det civila samhället. Hela processen tog cirka 11 månader, vilket innebar att Guterres kunde introduceras några veckor innan han tillträdde den 1 januari 2017 för en femårsperiod som slutar den 31 december 2021.
Denna nya urvalsprocess hyllades allmänt som ett positivt steg för FN, för dess främjande av öppenhet och ansvarsskyldighet, engagemang av allmänheten, vitalisering av generalförsamlingen och uppvisande av en vilja, inklusive inom P5, att anta en förändring. Generalförsamlingen har sedan antagit resolutioner (t.ex. 73/341, 70/305) som ber dess ordförande (ett roterande uppdrag under 1 år) att konsolidera processen 2015-16 och utforska ytterligare steg för att stärka den, inklusive i slutet av den sittande generalsekreterarens femåriga mandatperiod, som kan komma att förnyas en gång. I resolution 73/341 uppmanas till exempel den sittande generalsekreteraren att lägga fram en vision för nästa mandatperiod och att informera medlemsstaterna om dess innehåll.
Framstegen bör konsolideras så snart som möjligt
Vi närmar oss nu denna tidpunkt. Den nuvarande ordföranden, Volkan Bozkir, bör därför inleda diskussioner i generalförsamlingen om hur man kan konsolidera framstegen så snart som möjligt. Diskussioner i denna fråga har försenats på grund av Covid-19, så om församlingen har åtagit sig att genomföra en välplanerad process måste den initieras innan årets slut.
Den 12 november publicerade vissa statsgrupperingar – däribland den Alliansfria rörelsen (Non Aligned Movement), Europeiska unionen, Asean och organisationen Accountability, Coherence and Transparency – starka uttalanden om att ta vara på de tidigare framstegen. Ett växande antal medlemsstater funderar på hur processen ska se ut för kommande urvalssteg.
Deras beslut kommer att bero på om Guterres, en före detta premiärminister från Portugal, bestämmer sig för att kandidera igen, och ju tidigare han klargör sina avsikter desto bättre. Guterres stödde reformprocessen 2015-16, vilket många som följde den menar gjorde det möjligt för honom att segra trots förväntningar om att FN:s nionde chef skulle vara från Östeuropa och/eller kvinna. (Rollen för det internationella civila samhällsnätverket 1 for 7 Billion vid den tiden och nu är att verka för en inkluderande, meritbaserad process genom vilken den bästa möjliga kandidaten kan framkomma).
Kommer Guterres bestämma sig för att kandidera igen?
Faktum är att det spekuleras mycket om vem som kommer att avsluta väntan – 75 år – på en kvinnlig generalsekreterare, inklusive några av de sju som kandiderade 2016, såsom Kristalina Georgieva från Bulgarien och Susana Malcorra från Argentina. De möjliga nykomlingarna i loppet skulle kunna vara Michelle Bachelet från Chile, María Fernanda Espinosa Garcés från Ecuador, Leymah Gbowee från Liberia och Amina Mohammed från Nigeria.
Med tanke på de enorma aktuella globala utmaningarna såväl som på att Guterres allmänt förväntas kandidera för en andra mandatperiod, kanske utnämningsprocessen inte verkar vara en prioritet. Men det är just på grund av de stora sociala, ekonomiska och humanitära utmaningarna över hela världen som det är lika viktigt nu som någonsin.
Processen är en möjlighet för de 193 medlemsländerna att visa sitt engagemang för en ökande transparens och ansvarsskyldighet eftersom FN, och i synnerhet säkerhetsrådet, har mött djup kritik globalt. Det är en chans att engagera FN:s medlemskap eftersom diplomater mestadels är fysiskt isolerade i New York och ett tillfälle för allmänheten att delta i en dialog om FN:s roll under denna svåra tid. Det är en möjlighet för Volkan Bozkir att befästa de framsteg som hans föregångare gjort och att bekräfta generalförsamlingens viktiga roll i urvalsprocessen.
Det är dessutom en möjlighet för Guterres att presentera en inspirerande vision för en andra mandatperiod för medlemsländer, andra parter och ”vi folken” – som anges i FN-stadgans inledningsord. Hans senaste tal, som hans Mandela-föreläsning och uttalanden till generalförsamlingen, ger ledtrådar till den riktning Guterres kan förväntas ta. Han har nu fått i uppdrag av generalförsamlingen att ge rekommendationer om steg för att främja dess FN-75-deklaration vid slutet av den 75:e sessionen, nästa september. En urvalsprocess kan hjälpa till att skapa momentum och engagemang för hans planer.
De av oss som arbetade hårt för att uppnå en öppen, inkluderande process 2016 uppmuntrar nu alla inblandade att ta vara på ögonblicket igen, för FN:s trovärdighets skull och för dess förmåga att ta itu med de allvarliga hot som mänskligheten står inför.
Denna artikel publicerades ursprungligen på Passblue.com. Den återpubliceras här med vänligt tillstånd. Upphovsrätten förblir hos författaren/originalpubliceraren.
Regler och villkor för att använda innehåll från denna hemsida.