Nytt svenskt-finskt nätverk ska diskutera demokratins framtid

Demokratinätverkets hedersmedlemmar Margot Wallström och Jyrki Katainen. Bild: Ålands fredsinstitut

I samband med ett digitalt seminarium igår lanserades Demokratinätverk 21, ett svenskt-finskt nätverk som under ett års tid ska främja nordisk debatt om demokrati.

Demokratinätverket, som har bildats på initiativ av Anders Chydenius-stiftelsen, Hanaholmen, Lunds universitet och Fredsinstitutet på Åland, har i uppgift att inspirera till en demokratidiskussion i Norden och att främja samverkan mellan demokratiaktörer och demokratidebattörer i Sverige och Finland, inklusive Åland. Nätverkets medlemmar kommer från olika delar av samhället och inkluderar bl.a. företrädare från politik, förvaltning, akademi, näringsliv och civilsamhällets organisationer. Demokratinätverkets två hedersmedlemmar är tidigare svenska utrikesministern och EU-kommissionären Margot Wallström samt den tidigare finske statsministern och EU-kommissionären Jyrki Katainen. I samband med seminariet tillkännagavs att Wallström och Katainen får årets Anders Chydenius-pris för deras demokratifrämjande arbete.

Demokratinätverkets bakgrund

I augusti 2020 publicerade Anders Chydenius-stiftelsen den tvåspråkiga rapporten Demokrati som en del av hållbar utveckling: Initiativ för att främja nordisk debatt om demokrati. I rapporten diskuteras de senaste årens nedåtgående trend för demokratin i världen och förutsättningarna för de nordiska länderna att initiera en internationell demokratidebatt. År 2021 pekas i rapporten ut som ett lämpligt år för ett sådant initiativ, då Finland under detta år är ordförande för det Nordiska Ministerrådet, Sverige firar demokratins 100-årsjubileum och Åland 100 år av självstyre. 

I en brytningstid för ekonomisk globalisering, klimatförändring och teknik finns det ett behov av en debatt om demokratins förnyelse.

I rapporten diskuteras även de utmaningar som särskilt globaliseringen ställer demokratin inför. Den nationella demokratins minskade handlingsutrymme och den enskilde medborgarens små möjligheter till delaktighet i globala beslutsprocesser riskerar att fortsätta urholka tilltron till demokratin. ”I en brytningstid för ekonomisk globalisering, klimatförändring och teknik” finns det enligt rapporten ”ett behov av en debatt om demokratins förnyelse”. Vidare anges att det behövs ett mer strategiskt förverkligande ”av det internationella stödet för demokratin” samt en ”diskussion om demokratiinnovationer”.  

En del av den forskning som ligger till grund för Demokratinätverk 21 diskuteras också från ett svenskt-finskt perspektiv i den nypublicerade antologin Partiernas vägskäl (Appell förlag, 2020). Bokens redaktör, diplomaten och författaren Olof Ehrenkrona, medverkade i seminariet och gav en övergripande presentation av bokens bakgrund och innehåll. Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet, samt Sia Spiliopoulou Åkermark, direktor för Ålands fredsinstitut, gav efterföljande fördjupande kommentarer kring boken.

Demokrati utan gränser en del av demokratinätverket

Som företrädare för Demokrati utan gränser, den svenska grenen av den internationella organisationen Democracy Without Borders, har föreningens ordförande Petter Ölmunger anslutit sig till nätverket. I en kommentar om initiativet sa han: ”Ett nordiskt gränsöverskridande demokratinätverk är mycket välkommet i en tid då hoten mot demokratin växer runt om i världen, också i vårt nordiska närområde. Jag ser fram emot att delta i nätverkets diskussioner och jag hoppas att vår organisation genom det kan knyta kontakter och dra många värdefulla lärdomar till gagn för det fortsatta demokratiarbetet.”

Alla människor har rätt att delta i samhällsstyrningen, antingen direkt eller genom valda representanter. Detta måste rimligen gälla även för den globala samhällsstyrningen.

Democracy Without Borders verkar för att främja demokratisk utveckling på alla samhällsnivåer, med ett särskilt fokus på den globala nivån. ”Demokrati är en universell mänsklig rättighet. Alla människor har rätt att delta i samhällsstyrningen, antingen direkt eller genom valda representanter. Detta måste rimligen gälla även för den globala samhällsstyrningen. När denna möjlighet saknas uppstår svårigheter att hantera globaliseringens konsekvenser, vilket urholkar demokratin också på nationell nivå. Detta är exempel på perspektiv som jag hoppas kunna bidra med i nätverkets diskussioner”, kommenterade Ölmunger.