Behovet av ett globalt parlamentariskt organ som representerar världens medborgare belystes förra veckan vid två virtuella evenemang med en sammantagen online-publik på flera hundra människor.
Enligt rapporter kommer FN:s generalförsamling under den kommande månaden besluta om coronavirussituationen kräver att FN senarelägger den årliga sammankomsten av världsledare i New York i slutet av september. Samtidigt pågår diplomatiska förhandlingar om en deklaration av stats- och regeringschefer i samband med FN:s 75-årsjubileum, en förhandlingsprocess som co-faciliteras av Sveriges och Qatars FN-ambassadörer.
Den globala styrningens kris
Den 23 april bjöd Baha’i International Community, i samarbete med kampanjerna Together First och UN2020, in till den första av tre informella sessioner om den förväntade deklarationen, där företrädare för regeringar och civilsamhället sammanförs.
Efter två FN-ambassadörer baserade i New York talade Democracy Without Borders direktor Andreas Bummel och påpekade att världen står mitt i flera allvarliga kriser som kräver omedelbar uppmärksamhet: en global hälsokris, en humanitär kris, klimatkrisen, en flyktingkris, geopolitiska spänningar, en förtroendekris, en multilateralismkris, en likviditetskris i FN och attacker mot demokratin över hela världen.
Suveränitet i klassisk mening är ett recept för katastrof
Han påpekade att enligt sin uppfattning är ”allt detta symtom på den globala styrningens kris”, eftersom det finns globala frågor men de politiska instrumenten som är tillgängliga för att hantera dem ”är begränsade till nationalstater och mellanstatliga förhandlingar.”
Med hänvisning till FN:s mål om att hög-nivå-deklarationen är tänkt att vara ”framåtblickande” sade han att ”det som behövs är ett seriöst övervägande av att ta steg mot ett delande av suveräniteten i överstatliga arrangemang med en verklig myndighet som går utöver traditionell multilateralism och mellanstatlighet.”
”I en värld som är så sammankopplad som vår idag är ett insisterande på suveränitet i klassisk mening ett recept för katastrof”, ansåg Bummel. Som ett första steg föreslog han att ”åtgärder behövs för att hantera de globala institutionernas förtroendekris och koppla dem närmare medborgarna och deras valda representanter.” I synnerhet föreslog han inrättandet av en parlamentarisk församling inom FN, en kontaktpunkt för civilsamhället i FN-sekretariatet samt ett instrument för världsmedborgarinitiativ inom FN.
Som ett minimum bör UN75-deklarationen ”initiera en process efter 2020 som utvärderar systemet för global styrning.” Bummel betonade att inrättandet av en oberoende kommission för global styrning kan vara ”den viktigaste handlingsbara punkten” i utkastet till civilsamhällets skuggdeklaration kring UN75.
Online-seminarium på multilateralismens dag
Den 24 april organiserade Global Challenges Foundation i Stockholm i samarbete med det svenska utrikesministeriet ett onlineseminarium med bland annat den svenska utrikesministern Ann Linde, utrikesministern i Luxemburg, Jean Asselborn och FN:s generalsekreterares rådgivare kring 75-årsjubiléet, Fabrizio Hochschild. Det 90 minuter långa live-eventet spelades in och kan ses på Youtube här.
En av nyckeltalarna var Augusto Lopez-Claros, medförfattare till den nya (open-access) boken Global Governance and the Emergence of Global Institutions for the 21st Century och en av vinnarna av New Shape Prize som organiserades av Global Challenges Foundation 2018 .
Under sju decennier har de globala institutionerna förblivit frysta i tiden
Lopez-Claros menade att ”de institutioner som vi har kämpar med att hantera de utmaningar som en alltmer sammankopplad och ömsesidigt beroende värld medför” och ”till stor del” har de ”förblivit frysta i tiden” under de senaste sju decennierna. ”En konsekvens av detta är att stora planetära frågor försummas och vi riskerar att bli överväldigade av ett brett spektrum av problem,” sade den tidigare direktorn vid Världsbanken.
Ett av förslagen från boken som han lyfte fram var inrättandet av en parlamentarisk världsförsamling som ”en andra kammare” inom FN. Han påpekade att ”inledningen till FN-stadgan börjar med ‘We, the peoples’, men de män och kvinnor som tjänstgör i Generalförsamlingen är diplomater som representerar den verkställande grenen för sina respektive regeringar. Ofta finns det ingen meningsfull, direkt koppling mellan dem och de människor de representerar.” Under diskussionen avstod såväl utrikesministrarna som Sveriges och Qatars FN-ambassadörer från att kommentera detta förslag.
Deklaration från civilsamhället förbereds
Samtidigt håller civilsamhällsinitiativet UN2020 i samarbete med flera partners en online-process för att utarbeta en skuggdeklaration som ska antas vid ett virtuellt NGO-forum 14-15 maj 2020. Förregistrering kan göras här.
Enligt UN2020 kommer forumet organiseras tillsammans med Together First för att ”underlätta en avgörande virtuell dialog mellan civilsamhälle och intressenter för att anta och diskutera sätt att gå vidare med UN75:s folkdeklaration och handlingsprogram.” UN2020 sade att ”forumets förenande tema är att främja folkcentrerad multilateralism, med fokus både på att hantera globala risker och att återuppliva FN.”
FN-rapporten identifierar inte specifika förslag
I en delrapport som publicerades i förra veckan av FN:s sekretariat med anledning av 75-årsjubileumet framhävs att ”en överväldigande majoritet på 95 procent” av de tillfrågade i sin onlineundersökning höll med om att internationellt samarbete är viktigt ”för att hantera globala trender.” Rapporten lyckas emellertid inte identifiera specifika förslag om FN-reformer som lyfts fram i undersökningen eller av det civila samhället, bland annat vid olika UN75-evenemang, t.ex. under det senaste PyeongChang Peace Forum.
Tidigare denna månad uttalade FN: s egen oberoende expert för främjandet av en demokratisk och rättvis internationell ordning, Livingstone Sewanyana, att ”den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna tillerkänner varje människa rätten att delta i offentliga angelägenheter, direkt eller genom fritt valda representanter. Denna rätt är inte begränsad till lokala ärenden utan sträcker sig även till globala institutioner. Ett världsmedborgarinitiativ inom FN och en parlamentarisk församling inom FN är exempel på innovativa mekanismer för att involvera medborgare i globala angelägenheter, vilket jag är stolt över att förknippas med.”
Regler och villkor för att använda innehåll från denna hemsida.