Global frihet minskar trots civila rörelsers kamp för basala rättigheter

Hong Kong Police Use Water Cannon on Protesters. Source:
Dela på email
Dela på facebook
Dela på twitter

Den 4 mars 2020 publicerade Freedom House i Washington DC sin årliga rapport om frihet i världen. Enligt rapporten minskade den samlade globala friheten under 2019, för fjortonde året i rad. Rapporten konstaterar att ”demokrati och mångfald är under attack” och förklarar att det inte bara är diktatorer som bär ansvaret för frihetens nedgång på global skala. Fritt valda ledare som begränsar sin politik till den egna nations kortsiktiga intressen bidrar också till denna utveckling.

Av de 195 länder som har undersökts, bedömdes 83 (42.6 procent) som “fria”, 63 (32.3 procent) som ”delvis fria” och 49 (25.1 procent) som ”inte fria”. Medan antalet länder som mellan 2018 och 2019 erfarit minskad frihet sjönk en aning, från 68 till 64,  minskade antalet länder signifikant, från 50 till 37, i vilka en ökning av befolkningens frihet hade skett under samma period. Det ovanligt höga antalet länder med ökning av den totala friheten under 2018 visade sig vara en outlier. Det är sannolikt med tanke på att antalet är 37 för länder som har ökat den totala friheten bara ligger strax under medelvärdet för de senaste tio åren. Dessutom fann Freedom House att ett totalt antal på 115 länder kan klassificeras som ”valdemokratier”, det vill säga länder som når upp till en viss minimumstandard för politiska rättigheter. Detta är en mycket liten ökning jämfört med förra årets 114. Särskilt oroväckande är det faktum att minskande värden av den total friheten syntes i alla sorters regimer och kunde hittas över hela jorden.

14 års nedgång har påverkat alla regioner och underkategorier som Freedom in the World använder. Källa: Freedom in the World rapport 2020, s 12.

Brist på internationellt demokratiskt ledarskap

I sin rapport pekar Freedom House på frånvaron av ett internationellt demokratiskt ledarskap som en av de mest brådskande frågorna. Världens två största demokratier, Indien och USA, uppvisar allt större vilja att bryta ner institutionella skyddsmekanismer och de åsidosätter rätten att kritisera och även sina egna minoriteters och immigranters rättigheter. Samtidigt försummar de att knyta demokratiska principer till sin utrikespolitik på ett konsekvent sätt. Frånvaron av demokratisk solidaritet syns inte bara i Indien och USA, utan också i större europeiska demokratier.  Utvecklingen skulle kunna uppmuntra auktoritära regimer att begränsa sin befolknings civila och politiska rättigheter ännu mer eftersom de inte behöver vara rädda för någon enad aktion från demokratiska länder. Ett skrämmande exempel på denna trend var frånvaron av en koordinerad internationell reaktion på Kinas kulturella utrotningskampanj mot den uiguriska minoriteten i Xinjiang, som blev känd för en bredare allmänhet under 2019. 

Ljuspunkter och medborgarrörelser

Trots det sluttande planet för den globala friheten, finns det länder som har uppnått en avsevärd ökning av total frihet.  Detta är fallet för Sudan, Madagaskar, Etiopien, Nordmakedonien och Guinea-Bissau bland andra. Några av dessa länder tyngs dock av interna konflikter och internationellt stöd skulle vara av stor betydelse för att stärka den positiva utvecklingen under förra året. 

Medan politiska och civila rättigheter vittrar sönder i länder över hela världen, verkar mänsklighetens önskemål om jämlikhet, rättvisa och frihet från förtryck vara mer angeläget än någonsin. Beviset för detta är de många massprotesterna i Hong Kong, Algeriet, Sudan, Bolivia, Chile och andra länder. 

 

Protester runt om i världen tjänar som en påminnelse om den gemensamma önskan om jämlikhet, rättvisa och frihet. På kartan markeras en antal länder där massprotester hölls under 2019.  Källa: Freedom in the World 2020 report, s. 18-19.

Rapporten visar att 75 procent av världens befolkning bor i “fria” eller “delvis fria” länder medan 25 procent bor i länder som betraktas som ”inte fria”. Men detta till synes trösterika antal länder får inte tillåtas dölja det faktum att behovet av demokratisk solidaritet och inhemsk efterlevnad av demokratiska grundprinciper är mer brådskande än någonsin.

Andreas Meier
Andreas Meier holds a Bachelor's degree in history and political science from the University of Zurich. He is currently studying for his Master's degree at the Europainstitut of the University of Basel. He also works part-time as a university trainee in the parliamentary services of the cantonal parliament in Berne.
If you like this article, consider making a donation